Svenska / English

 Om MMS

MMS är en grupp grafiska formgivare (Maryam Fanni, Matilda Flodmark, Sara Kaaman) som sedan 2012 samarbetar med skrivande om och undersökningar av visuell kultur med en feministisk grund.

Kontakt: hello [snabel-a] mms-arkiv [punkt] se

Arbeten:
The Distaff Side (2015–)
Grafisk design, socialism och feminism (2015–)
The Name of the Game (2015–)
Gästredaktörer på Svenska Tecknare (2013/2014)
Historieboken (2012)

 The Distaff Side

“Ever since the days of Mrs. Gutenberg, women have been involved in the art of printing; and now, more than ever, they are to be found in the offices and factories concerned with the making of books. Yet never before have they been organized into a group for the express purpose of producing a book by, for, and concerning themselves. Bookmaking on the Distaff Side is the product of their writing, their designing, their type‐setting and their printing”
– Ur förordet till Bookmaking on the Distaff Side

Boken Bookmaking on the Distaff Side (ungefär ”Bokhantverk från kvinnosfären”) publicerades 1937 av gruppen ”The Distaff Side” som ett upprop av kvinnor inom tryckbranschen. Ett 20-tal kvinnor, bokbindare, tryckare, typografer, illustratörer och författare (bl.a Gertrude Stein) har bidragit till boken med historiska, humoristiska och kritiska essäer, poem, manifest, typografiska experiment och bilder över ojämlikheten i tryckbranschen. Bidragen är tryckta separat i varierande stil och material. Boken är sammanställd och utgiven av Jumbo Press, en San Fransisco-baserad private press driven av boktryckaren Jane Grabhorn. Jane arbetade till vardags med sin man Robert Grabhorn (Grabhorn Press) och senare med egna Colt Press, men hade Jumbo vid sidan av, på vilken hon tryckte barnlitteratur men även satiriska reflektioner över branschen.

Under en längre tid för vi en dialog med denna bok, som en samtida respons på och ett synliggörande av den, i flera episoder.

Episod I: The Punctuation Pets – A Tribute to Ruth
Workshop med Ciara Phillips på Konsthall C, december 2015






Tillbaka upp

 Grafisk design, socialism och feminism

Grafisk design, socialism och feminism är en studiecirkel och föreläsningsserie som bedrivs i samarbete med ABF Stockholm och Konstfrämjandet. 2015 hölls cirkeln i två omgångar och föreläsare var Margareta Ståhl, Berit Sahlström och Olivia Plender. Nedan finns videoinspelningar av föreläsningarna.

”I den här studiecirkeln kommer vi tillsammans att närma oss den grafiska design-historien i relation till socialistisk och feministisk ideologi. I sex tematiska nedslag behandlar vi bland annat arbetarrörelsens framväxt, kvinnorörelsen och antikoloniala rörelser. Hur har visuell kommunikation historiskt tagit sig olika uttryck, vad har fångats upp i historieböcker och kollektivt minne, och i vilken form? Hur kan vi idag förstå och praktisera grafisk formgivning med en socialistisk och feministisk grund? Studiecirkeln riktar sig till intresserade, studerande och yrkesverksamma inom området bild och grafisk form.”



Kompendiets innehållsförteckning:

Årsbok för Typografiska kvinnoklubben 1904–1939 (utdrag) av Elin Johansson
Vår enighets fana (utdrag) av Margareta Ståhl
Wages for Facebook av Laurel Ptak
Design and Reflexivity av Jan van Toorn
The Ecstasy of Influence av Jonathan Lethem
Messy History av Martha Scotford
Rör inte mitt bokomslag av Jesper Weithz
Nyttigt arbete kontra onyttigt slit av William Morris
Hur jag blev socialist av William Morris
Anarkism, konst, arbetsdelning och medeltid av Rasmus Fleischer
A comment by Kleines Postfordisches Drama
Den endimensionella kvinnan (utdrag) av Nina Power
Some aspects of design from the perspective of a woman designer av Sheila Levrant de Bretteville
Manövrera runt och slå sönder av MYCKET & Alexandra Falagara & Brita Lindvall
Affischer – Reklam, konst, politiska verktyg, handelsvara av Susan Sontag



Margareta Ståhl
Den röda fanans språk

Den röda fanan är arbetarrörelsens främsta symbol. Fanorna förmedlar ett budskap både internt inom organisationen och utåt mot allmänheten. Det är inte bara motiven på fanduken som är betydelsebärande, det handlar också om färg, form, material och teknik. Och hur den används. När 1880-talets svenska arbetarrörelse började utforma den röda fanans språk hämtade den förebilder från den internationella arbetarrörelsen. Men varför är den röda fanan röd? Och hur utvecklas bild- och symbolspråket över tid?

Margareta Ståhl är fil. dr i visuell kommunikation med avhandligen Vår fana röd till färgen – Fanor som medium för visuell kommunikation under arbetarrrörelsens genombrottstid i Sverige fram till 1890 (1999)



Berit Sahlström
Politiska bilder i Etiopien och Mocambique
– visuella uttryck i revolutionär kontext

När Etiopiens kejsare föll och portugiserna tappade kontrollen över Moçambique, tog socialistiska militära ledare makten i båda länderna. Men där slutar jämförelsen. Visuell retorik visade att länderna stod inför helt olika politiska, kulturella, sociala och därmed estetiska utmaningar. Om detta handlar Berit Sahlströms föreläsning, som också anknyter till kvinnors och konstnärers roll i Etiopien och Moçambique under 1970- och 80-talen.

Berit Sahlström är bildvävare/konstnär och fil dr i konstvetenskap med avhandlingen Political Posters in Ethiopia and Mozambique (1990).



Olivia Plender
The Suffragette as Militant Artist

Sylvia Pankhurst var en politisk aktivist och är idag mest känd för sin roll i frågan om kvinnlig rösträtt i början av 20-talet. Tillsammans med sin mamma och systrar, var hon en av grundarna av Women’s Social and Political Union (WSPU) 1903, vilket var den militanta grenen av kampanjen för kvinnlig rösträtt i Storbritannien. Hon var också socialist, inrättade det första kommunistpartiet i England, och en förkämpe mot fascismen och rasismen. Men mindre känt är att hon dessutom var konstnär. 2013 visades den första separatutställningen med hennes verk på Tate Britain, curerad av Emily Davison Lodge (Olivia Plender och Hester Reeve). På ABF kommer Olivia Plender att prata om relationen mellan konst och politik i Pankhursts arbete; med fokus på hennes design för visuell propaganda för suffragett-rörelsen, samt målningarna i serien Northern Workers från 1907, som dokumenterar kvinnors arbetsvillkor i den industriella norra England.

Olivia Plender är konstnär och för närvarande doktorand på Kungl. Konsthögskolan.

Intervju om ”Grafisk design, socialism och feminism” i Cap&Design 6.2015.

Tillbaka upp

 The Name of the Game

The Name of the Game är en studie i grafisk design-tävlingar och utmärkelser som arbetsmiljöfråga. Studien består av en kvantitativ del (statistik över geografi och kön) samt en kvalitativ del (intervjuer med utövare). För mer information se projektets hemsida.

The Name of the Game har presenterats på Forms of Politics i Göteborg 13 november 2015 samt på Feministisk Formbar i Stockholm 3 november 2015.

www.the-name-of-the-game.se

Tillbaka upp

 Gästredaktörer på Svenska Tecknare

Under vintern 2013/2014 var vi gästredaktörer på Svenska Tecknares webbsida Kulturdebatt. Nedan återfinns de intervjuer och artiklar vi publicerade.

30 april 2014
"Det röda spöket" – Intervju med Margareta Ståhl
MMS

8 mars 2014 (Internationella kvinnodagen)
"Inga djurtassar eller gubbhänder" – Intervju med Anne Lidén
MMS

12 februari 2014
"Det skulle vara fantastiskt om vi blev fler" – Intervju med Emma Rendel
MMS

31 januari 2014
"Det är aldrig kört, aldrig någonsin" – Intervju med Tobias Hübinette
MMS

24 januari 2014
Från Runa ABC till Sweden sans
Rikard Heberling

15 januari 2014
Vad hindrar oss från att teckna tillsammans?
Karin Hagen

9 januari 2014
Fallskuggor och filterbubblor
Hanna Nilsson & Rasmus Svensson (PWR Studio)

20 december 2013
Skrivande formgivare – var finns ni?
Louise Kelpe

12 december 2013
Planera, sortera, sanera, organisera, kalkylera – Samtal med Ruthel Eksell
Matilda Flodmark och Michelle Hammenfeldt

Tillbaka upp

 Historieboken

Öppet samtal med Gittan Jönsson, Annika Elmqvist, Pål Rydberg, AnnMari Langemar

Onsdag 7 mars 2012, kl. 16.00
Konstfack, Stockholm

På 1970-talet skapade fyra elever på Konstfacks reklamlinje "Historieboken", som i serieform berättar kapitalismens och kolonialismens historia. Boken var en reaktion på snedvriden historieskrivning men också på vad eleverna på reklamlinjen förväntades använda sina kunskaper till. Nu, 40 år senare, kommer skaparna tillbaka till Konstfack för att berätta hur och varför boken kom till och i ett öppet samtal diskuterar vi varför boken fortfarande är aktuell idag.

”Historieboken” återutgavs på Ordfront förlag 2009 och finns att köpa här.



Affisch av Matilda Flodmark

Tillbaka upp